Blogg-Tisdagen den 29 maj

.........................................................................................

Namnsdag: Yvonne, Jeanette

.........................................................................................

Soligt men lite kyligare än de dagarna som varit nu i en vecka och också lite blåsigare.

.........................................................................................

Trodde jag skulle ha lite ont i rygg och kropp efter trädgårdsarbete men det är inte alls så farligt som jag trodde det skulle bli. Men är ju inte klar på långt när. Får ta det pö om pö så blir det nog bra.

.........................................................................................

Här kommer ett citat från en vän på Facebook

"Det finns en sak jag funderar på ibland. Är riktigt nyfiken och skulle verkligen vilja veta. Mobbare, gamla som unga. När de lägger sig på kvällen efter en slitig dag med mobbing på skolan, kontoret eller på verkstadsgolvet. Känner de sig nöjda?"

Jag skrev en kommentar:

I början av 90-talet hade jag danskurser i bugg och foxtrot för barn, ungdomar och vuxna. Det blev populärt och det var mycket folk. De barn och ungdomar som inte var med var oftast de som var tuffast i skolan och oftast de som var elaka och mobbade och tyckte det med dans var töntigt. Dagen efter första danskurskvällen samlade sig de som hade varit med på danskursen på skolgården på rasterna och pratade om kursen och tränade lite på det de hade lärt sig. Vad hände? Jo de som inte hade varit med stod och tittade och kände sig lite utanför. Vinsten för oss kursarrangör var när några av de värsta tuffingarna och mobbarna kom veckan efter på nästa danskurskväll och lite vädjande frågade - Får vi också vara med?

En mobbare har dålig självkänsla och självförtroende och bara för att han mår jättedåligt så får ingen annan må bättre och han gör alla andra illa.

Jag har själv råkat ut för mobbare i skolan och då i Forsaströms skola och vet inte än idag vad det var som gjorde att de mobbade mig då.....

kanske för att jag alltid varit för snäll och velat alla väl....

eller om jag mådde för bra för dem...men jag hade iallafall några stycken som försökte rädda mig från dem....inga lärare utan några äldre elever....bland annat en tjej som bodde vid kyrkan i Gärdserum och gick i skolan i Forsaström och hon var några år äldre....än idag tänker jag på henne som en räddare från det onda.....

Det fanns en mobbare i skolan där och jag nämner inget namn här på han men alla som har någon anknytning till skolan där eller bor i Falerum vet vem jag menar och han var så riktigt djävligt elak mot alla....

det var pest och pina för de som drabbades av han och det var många som mådde jättedåligt för hans skull när han gick fram som en ångvält.......

I somras var jag i Falerum och tog bilder av platser där jag har bott......

Började prata med en kvinna i en trädgård och hon var jättetrevlig och det kom ut en stor och grov karl men det var för långt att se om jag kände igen den eller inte men förmodade att det var hennes man och det var så nära att jag hade sagt att alla minnen från Falerum är inte positiva tack vare en kille ...... ....... som var så elak men jag sa inget som tur var för när jag var hos en annan person där straxt efteråt så säger hon att den mannen som kom ut var den jag menade för han bor där och det var kvinnans man.

Har funderat lite över detta sen dess......

Har han månntro blivit snällare med åren?

Har han kommit till insikt med allt illa som han gjort andra?

Hoppas hans kvinna inte kände han eller såg allt han gjorde då för det borde sitta som en tagg.

Allt det här skulle jag vilja fråga han om och hade gjort det om han hade kommit fram men kanske är det så att ödet såg till att jag inte fick tillfälle.....

för annars kanske så mycket dold ilska kommit fram som jag har lagt på hyllan eller försökt glömma.

.................................................................................