Min barndom
Jag föddes på BB i Åtvidaberg 1957.
Döptes i Gärdserums kyrka av Harry Aldenius
och de första 11 åren i mitt liv bodde jag i Falerum.
Innan jag började skolan tillbringade jag mycket tid
hos min farmor och farfar på gården Ekhult
högt belägen mellan Ukna och Falerum.
Jag började skolan i Forsaström 1964.
Klass 1-2 hade vi Gurli Karlsson som lärare och i
klass 3-4 hade vi prästfru Märta Aldenius som lärare.
Vi fick sjunga mycket på lektionerna med Märta med
henne bakom pianot och det blev mycket av
Gullan Bornemark som exempel melodin
”Är du vaken Lars har du borstat tänderna....”
Trots denna träning så blev jag tyvärr ingen sångerska.
Tant Elsa lagade jättegod mat till oss i skolan.
Hembiträdet Nina eller äldreparet Anna och Henning
väntade alltid på mig och mina syskon när vi kom hem
från skolan eftersom våra föräldrar jobbade.
Vi flyttade till Överum 1968.
Byte av skola i klass fyra och det gick bra.
Lars Lindström var vår klasslärare på mellanstadiet
på Överumsskolan och på högstadiet Agne Hansson
mer känd som riksdagsman för Centerpartiet på
1980-90 talet.
Efter grundskolan blev det Gymnasiet i Västervik
1973-75 där jag gick 2-årig konsumtionslinje.
Mycket tacksam över att jag valde denna linje
för den har legat till grund för mitt fortsatta liv.
Ett av ämnena var kostkunskap som vi hade 13 tim/v
som gjorde att jag fick intresse av att laga mat
och att den ska vara näringsriktig och smaka gott.
Gammal hederlig husmanskost.
Det blev också att jag fortsatte att läsa
innehållsdeklarationen på livsmedelsvaror
såsom vi fick lära oss där men skillnaden är
att råvarorna idag är utblandade med allt möjligt
i kemisk väg som jag inte tycker om.
Hoppas trenden går tillbaka till den småsakliga
produktion med riktiga råvaror
som är bra för oss att äta och konsumera.
Min barndomsgrind
Min Barndomsgrind
Grinden den fanns hos
min farmor och farfar
det var en lyckans grind
den stod alltid vidöppen
för mig och mina syskon
Ett tidigt 1960-tal då
när livet var så oskyldigt
man visste ingenting vad
som väntade utanför grinden
den trygga grindens
famn
Då i lummande grönska högt
uppe på berget i vackra Tjust
i trakten av Uknadalen mellan
Falerum och Ukna man skymta
den högt belägna gården Ekhult
Där ibland alla djur jag lekte
egen häst jag hade där
en arbetshäst som hette Brunte
lyckan var stor för mig
alla djuren gav mig glädje
När jag kom min farmor hade
Alltid en tallrik med filbunke
avsedd för mig för hon visste
att det var det jag älskade mest
just då och ville glädja
mig
Min farfar var inte hemma mycket
för arbetet i skogen tog mycket tid
och han med gråsuggan körde iväg
ofta puffande i morgonens gryning
Mina älskade farföräldrar
är för länge sedan borta
men jag minns
dom som igår
Tack för allt ni gav mig
och gjorde mig till den jag är idag
Tack för barndomens grind
eivora
061010
| |
Ett nedbrunnet Ekhult
Min barndomsgrind finns inte längre
2009-08-04 01:32:37 |
Min barndomsgrind skrev jag 2006 och en av mina drömmar
var att få återse Ekhult där mina farföräldrar bodde och se om mina minnen överensstämde med verkligheten och speciellt köket där filbunken alltid stod och väntade på köksbordet när jag kom.
Nu skulle äntligen min dröm få gå i uppfyllelse när min kusin berättade för mig att en tjej hade hyrt huset och hon hade frågat henne om hon ville träffa mig. En dag så kom de och besökte mig. Pernilla hette hon och var en jättetrevlig tjej och det kändes ungefär som vi hade känt varandra hela livet. Vi bestämde att jag skulle komma till henne veckan därpå. Min dröm gick inte i uppfyllelse för Ekhult brann ned till grunden den 2 aug 2009. Min vänskap med Pernilla blev inte långvarig, bara 2 timmar, hon brann inne. Tragiskt. Tänder ett ljus för dig Pernilla. |
Sommarkollo på Eriksöre
Mitt sommarkollo
I slutet av 60-talet närmare
bestämt -67 jag tror det var
jag och mina
två yngre syskon
fick åka på kollo en sommar
för mamma skulle få vila
från tre riktiga busfrön
Fick åka tåg från Västervik
jag var så ledsen, otröstlig
åka hemifrån och vara borta
en hel månad så lång tid
långt borta från tryggheten
till Eriksöre
på Öland
När alla andra ville vara vid
stranden och bada då var jag
badkrukan som trivdes bättre
på
land än i vattnet och
lyckades alltid charma tant
Aina så jag fick vara hemma
Men att vara hemma var inte att
lata
sig utan då fick man jobba,
hjälpa till i köket och skala
potatis eller städa som också
var en viktig syssla med så många
barn, jag tyckte det var roligt
Många kompisar man fann men en
killkompis blev minnet genom åren
av alla, Monkees från Mönsterås
ja, han hette inte så utan var
en kopia av sångaren
i Monkees
ni vet de med Daydreamer Believer
En kväll hade vi lite fest och vi
skulle ha lite uppvisning jag blev
utsedd att
dansa hula hula i bastkjol
en flicka från en Söderhavsö och
Smeta in mig i choklad, det var
inget skoj alls det kan jag lova
En annan kväll kom en pappa och
skulle hämta sin son som han inte
hade rätt till och vi var alla rädda
men det löste sig ändå bra till slut
för vi behövde inte vara så oroliga
när det fanns så många vuxna där
Men roligt hade vi när vi kunde smita
över staketet över till festplatsen
lyssna på dansmusik och titta på när
de dansade men det gick inte så lång
tid innan vi var saknade och vi såg
några kända ansikten och fick gå hem
Tiden gick fort och vi skulle åka hem
då tant Aina ropade på mig tack sa hon
för du hjälpt oss och jag fick en
nagellacksflaska blev så glad men glömde
den på tåget jag grät, mamma sa vi köper
en ny men det var inte samma sak för mig
för den var speciell,
ett minne från kollo
©eivora 070518
Förtjust i vackra Tjust
I den prunkande hembygden
där enbärsdrickan var brygden
Ibland när man fick lusten
åkte man och badade vid kusten
I Forsaström där skolan började
Tant Elsa med oss god mat försörjade
Till
bastun på lördagar vi tvungna gå
och de stränga badtanterna oss två
I Falerum tillbringades barndomstiden
och i Ukna var vistelsen på fritiden
Närheten bra till tre stora städer
där man ibland köpte sina kläder
I Gamleby Folkets Park natten lång
man hörde de stora idolernas sång
där dansen spelade stor roll
och på killarna man hade koll
På sommaren i Västerviks hamn
såg jag många som tog varann i famn
I Överum tillverkar man plog
där man mången gång gick och log
Sista gången jag var i Lofta
stod där Solveig klädd i kofta
I Edsbruk finns lummig grönska
vad mer kan man sig av livet önska
Copyright Eivor A.
2008-10-14
Linköping
1 februari 1976 flyttade jag till Linköping och till min första egna lägenhet på Hunnebergsgatan.
Jag började jobba på Cloetta.
Där jag de första två åren jobbade i produktionen med att dragera hasselnötter med choklad och att göra sockerpiller.
Sedan var jag nästan två år i lödverkstan där jag reparerade gjutformar.
Löda, svetsa och polera hela dagarna lång.
Resten av tiden på Cloetta arbetade jag i städningen. Sen tyckte jag att jag hade sett det mesta där och ville göra någonting annat.
Tupperware
Jag började sälja Tupperware och varva det med lite extra på städbolaget Sinab.
Att sälja Tupperware var jättekul och man träffade många
spännande människor och som gruppledare ännu roligare.
Oj så många premier jag lyckades få under alla år. Men jag hade ju en duktig läromästare i Inga Danielsson från Vikingstad som introducerade
mig och hon hade jobbat i många år med Tupperware.
Varje år har man vecka 1-2-3 världens största party och som sen avfiras och ett av åren var alla försäljare i Skandinavien på Tivoli i Köpenhamn.
Mycket trevligt.
HSB
På senhösten 1983 började jag arbeta på HSB kontoret i Tannefors.
Fortsatte med Tupperware på fritiden.
Jag trivdes jättebra på
HSB.
Jag började i växeln och reception och efter tag började jag i kassan där jag jobbade med överlåtelser av bostadsrätter, bosparande m.m. Efter några år började jag jobba med hyresredovisningen.
Här lärde jag mycket i livet. Utbildningen inom företaget var viktig och vi fick åka till HSB-skolan på Lidingö ofta.
Läste familje- och hyresjuridik där och även Grundkursen i fastighetsförvaltning.
Gick samtidigt och läste in 10-p juridik på Universitetet.
Jag jobbade mycket fackligt också under den här tiden som huvudskyddsombud och klubbordförande inom Sif.
Var också HSB-representant i några bostadsrättsföreningar
i Linköping.
Hade jättebra jobbarkompisar på HSB och bla Lars Winnerbäcks mamma där Lasse var ung och kom in på kontoret i bland efter skolan. Jag minns han i Kizz tröjan när han gck förbi och sa hej och
inte kunde man tro då att jag skulle få en så stor idol i han många år senare. Bara att lyssna på hans "Om du lämnade mig nu" är en fröjd.
Åh så mycket roligt jag hade under min tid i HSB.
Ni mina gamla jobbarkompisar från den tiden om ni läser detta så skickar jag en speciell hälsning till er här och jag
kommer aldrig att glömma er.
Här på HSB-skolan på Lidingö har jag varit på kurser och utbildningar många gånger under min tid på HSB i Linköping.
Jag gick olika juridikkurser i familjejuridik,hyresrätt
m.m och läste Grundkurs i fastighetsförvaltning där också och en del datakurser.
Så mycket roligt jag hade här och så ljuvlig utsikt ut över vattnet där man ibland satt och funderade över livet och
sen kom Ålandsbåtarna och åkte förbi och då tänkte man på alla trevliga resor man hade upplevt där.
Efter många års hemlängtan till mina barndomstrakter så flyttade jag åter i juli 2008.
Flyttlasset gick till Edsbruk.
Men riktigt sant är inte detta att Edsbruk är
min barndomstrakt för jag har ingen koppling till Edsbruk från min barndom utan det blev bara lite neutralt och sen har jag nära nu till mina föräldrar och syskon.
Här på kyrkogården i Edsbruk ligger en av mina bästiskompisar och hennes familj begravda.
Cina (Carina) dog hösten 1992 endast 32 år gammal i sviter av sin diabetes.
Hennes syster Margareta (Maggan) dog i juli några månader innan Cina och hon blev bara 42 år i samma sjukdom och pappan dog däri mellan. Mamman dog i februari 1993 ett halvår efter. Fyra personer i en familj som dör inom
ett halvår, så tragiskt.
Deras syster dog 10 år tidigare också i diabetes och blev nästan lika gammal som Cina.
Saknar dig så mycket Cina och alla våra upptåg.
Dansen var vårt liv då
tills du blev sjuk.
Ett roligt minne jag har av Cina som vi båda skrattade åt och med andra det var en gång när jag bodde i Haninge i Linköping och Cina och jag skulle ut och dansa och vi hade druckit några glas vin innan
och hon skulle duscha.
Jag trodde hon såg handduken jag hängde in till henne men när jag sen skulle duscha så funderade jag på varför badrumsmattan hängde på kroken så jag frågade henne
-Vilken
handduk använde du?
och hon sa
-Den och pekade på badrumsmattan och den låg på toalettstolen så jag trodde du lagt fram den till mig och jag frågade
-Tyckte du inte att den var liten och hård?
-Jo jag tyckte den svår att torka sig med men trodde den skulle vara så.
Vi skrattade så tårarna sprutade och vi hade alltid roligt åt det här sedan.
Tack Cina för all tid vi fick tillsammans och för
att jag fick lära känna dig.
Jag bär med mig dig i mitt hjärta för alltid.
Ett ljus brinner alltid för dig Cina.
tomas andersson
kul läsning ,mke man kände igen tack för ja fick
Inger
TACK EIVOR, för att du delar med dig.Fantastiskt fina bilder
,minnesvärda berättelser.Vid lördagsfikat under kastanjen förstod jag,Din sol lyser klart.
Eivor
Tack för de fina orden!
Gösta Åman
Detta var en mycket fin berättelse om ditt hit Intels unga liv önskar dig ett
gott och lyckligt liv.
Eivor
Tack!
May Larsson
Det var fina barndomsbilder du förmedlat med din text och alla bilder!
TACK för att du delade dem med mig.
Eivor
Tack för fina ord!
Sven-Erik Pettersson
Ett fantastiskt liv Du har redovisat, från chokladtillverkare till Loppisförsäljare+
allt däremellan. Med bästa Hälsningar från en cykelköpare från Gusum
Eivor
Jo jag tycker själv också att jag har hunnit med en hel del i mitt liv och många saker som jag gärna vill del av mig med. Tack för att ni har besökt mig.
Helena
Höra dina minnen! Ska det vara!
Helena
Hej Eivor! Kul att ösa dina minnen! Kommer ihågnär du bodde i Linköping! Var en gång när jag o en kompis fr Folkhögskolan Liftade till Link. // Helena
Eivor
Kul att höra att du hade minne av mig. Men tyvärr kommer jag inte ihåg denna gång..det är några år sedan
Anu Ranta
Hej. Kul att träffa dej. Du frågade mest om mej o tiden var kort så jag fick inte höra nåt om dej! Men det kunde jag ju läsa här.. Vi får höras o ses! Kram.
Eivor
Det var också kul att träffa dig. Vi tampades i samma klass du och jag och sen har det tagit några år tills vi träffades igen. Kul att du tittar in på min sida.
Sven-Erik Pettersson
Ett mycket händelserikt liv och bra skrivet M V H vångapelle
Eivor
Tack!
Patrik Larsson
Det var väldigt intressant att läsa din sida. När jag tittade på dina bilder från förr, så har jag sett dig, kan inte placera dig. Men sidan var bra
Eivor
Kul att du tyckte om den. Det kommer nytt hela tiden så håll koll det kan komma något som gör att du kan placera mig.